deprofundis

"han där nere". det var vad vi kallade, djäfvulen, satan, antikrist, när jag var liten.

idag vill jag säga "han där nere" flera gånger om. "han där nere" vad jag avskyr hemtentan jag skriver på, den är så sinnessjukt tråkig att jag inte vet vad jag ska ta mig till. "han där nere" vad jag är trött, frusen och med låg energi.

imorgon ska vi ha möte på jobbet, varit tjaffs mellan några egensinniga typer vilket hållt på sedan långt innan jag började. det gräsliga med detta är att jag alltid tycker sånt är lite spännande, det är väl inte kul när alla är väna mot varandra, ty vad är väl en harmonisk relation?

inte spännande iaf.