deprofundis

en gammal vän fyllde 25 i söndags, då slog det mig att det är en ålder även jag fyller i år...
aaaaaah!!vart tog ungdomen vägen?
det är när ens nära och kära fallerar av ålderdomen som man själv kommer till sans.

det hela tog sig i större uttryck då jag och min kära vän jessa satt och kollade igenom en massa gamla kort igår. det är så läskigt när man tänker på allting man hunnit med under alla år, avverkade kvinnor och män, party´s, festivaler... ty det är dock på senare år som jag blivit en sorts karriärkvinna. från lekis fram till första terminen på universitetet så har jag mest skolkat fuskat och levt livet istället för att vara engagerad i skolan. vilket antagligen är något som kan förklara varför jag blivit en sådan skolnörd på ålderns höst. jag har aldrig upplevt stressen och skoltröttheten som så många andra av det enkla skälet att jag aldrig lagt någon energi på det.

apropå gamla bilder; här var jag blott 21, med hela framtiden framför mig.
med turtlestårta och kort hår....